Vi lever i deprimerande tider. Tack och lov håller Eva Rydberg glöden och glädjen vid liv. Efter 30 år som teaterdirektör på Fredriksdalsteatern tar hon sitt pick och pack och flyttar till vackra Sundspärlans friluftsteater. Så vad passar då inte bättre än att damma av komediklassikern ”Ett resande teatersällskap” och låta Eva utbrista i pjäsens klassiska replik, ”Fan må vara teaterdirektör!”
Och Eva ser alltid till att hamna i gott sällskap. Runt sig har hon en munter ensemble med Ewa Roos och Hampus Nessvold i spetsen tillsammans med idel bekanta publikfavoriter från Fredriksdalsteatern: Birgitta Rydberg, Mia Poppe, Kalle Rydberg, Robert Rydberg och Fredrik Dolk.
Ett resande teatersällskap hade premiär redan 1848 och har spelats flitigt på svenska scener sedan dess. Handlingen kretsar kring teaterdirektör Alexander Sjövall och hans sällskap som turnerar i landsorten. På 70-talet kom en tv-serie där Georg Rydeberg gjorde rollen som Sjövall. Men nu har Rydeberg bytts mot Rydberg och nästan ingenting är sig likt.
Andreas T Olsson, som tidigare skrivit om teaterns underbara värld i komedimonologerna Sufflören och Kulturbärarna, blåser nytt liv pjäsen och byter inte bara kön på teaterdirektör Sjövall utan kastar upp alla bollar i luften och skriver ett helt nytt lustspel fyllt av komiska förvecklingar, sång och musik. Andreas regisserar föreställningen och spelar också regissör i pjäsen. För säkerhets skull.
Året är 1924. Sundspärlans friluftsteater får besök av två konkurrerande teatersällskap som av okänd anledning är dubbelbokade till samma datum. Det ena sällskapet, som leds av Alexandra Sjövall (Eva Rydberg), är utpräglat komiskt och kommer på kant med det andra sällskapet som bara vill spela tragedier, den ena tradigare än den andra. Mellan de båda sällskapen springer en ung man (Hampus Nessvold) som vill bli skådespelare trots att hans pappa, garvare Gråström (Fredrik Dolk), knappast garvar av den anledningen...
Ett resande teatersällskap anno 2024 blir ett lustspel i ordets bästa bemärkelse: ett spel till brädden fyllt av lust till teatern, skrattet och - ytterst - publiken.